Blogginlägg 7: Tid och epok

Hur syns den tid och epok författaren var verksam under?

Boken gavs ut år 1813 av Jane Austen. Den utspelar sig i 1800-talets England. Det syns på väldigt många sätt i verket under vilken tid och epok boken är skriven. Boken kan sägas höra till både den romantiska och realistiska epoken.

Till den romantiska epoken kan den sägas höra för att den handlar om många starka känslor. En av dem är kärlek. Många blir kära i varandra, som Elizabeth och mr Darcy och Elizabeths storasyster Jane och mr Bingley. Även om man fokuserar på kärleken mellan dem och hur den utvecklas är också hat en ganska central del av boken. I början hatar Elisabeth mr Darcy, men i slutet faller hon för honom. Mr Darcy och hans gamle vän mr Wickman hatar också varandra.

Boken är realistisk för att den skildrar verklighetstroget något som kunnat hända. Man skildrar också vanligt familjeliv så som det var på den tiden och äktenskap, vilket man inte gjorde före realismen. I boken beskrivs det också ganska noggrant de olika områdena var personerna rör sig. Elizabeth är också ganska förnuftig, vilket var ett av idealen under realismen.

Tiden boken utspelar sig på syns också bra av hur människorna beter sig och på sakerna de äger. Man pratar hövligt, och om en gäst kommer långt ifrån stannar denne oftast i t.o.m. veckor. Man har som nöjen att läsa, spela några spel, gå på promenader, ha middagsbjudningar och gå på bal. Det skulle man troligen inte ha i dag. Då man i boken ska förflytta sig någonstans måste man gå, ta vagnen eller rida dit. Kvinnorna hade även alltid långa kjolar, vilket inte beskrivs så mycket förutom då Elizabeth ska komma till sin syster på en lerig stig och smutsar helt ner sig.

Boken är skriven på ett språk som känns lite äldre. Som det t.ex. står det i ett citat: "Elizabeth kunde inte längre behärska sin iver att få inviga Jane i det som hade hänt". Det skulle man kanske inte längre säga på modern tid. Man kallar i replikerna personerna med högre rang eller dem man inte känner så väl av artighet "ni" även om det är frågan om bara en person. Många personer kallas bara med deras efternamn och nämns med mr, mrs och ms före efternamnet för att man ska veta skillnaden mellan personerna i samma familj.

Det syns även vilken tid boken är i från på hur kvinnornas ställning skildras i boken. De lever i skuggan av männen och kan inte göra samma saker som männen. Viktigaste uppgiften för kvinnorna är att bli gifta, för att inte bli utan hem. Kvinnorna kunde på den tiden inte t.ex ärva en gård, vilket syns i verket genom att när mr Bennet bara har döttrar överförs gården till deras släkting när mr Bennet dör.

Bild från en filmatisering av Stolthet och fördom. Här kan man se hurdana kläder de ungefär hade på den tiden.
http://www.expressen.se/kultur/jane-austen-stolthet-och-fordom/

Blogginlägg 6: Manligt och kvinnligt

Man kan säga att Jane Austen var en av de första feministerna. Under 1700-talet började tanken om könens lika värde stiga fram. Man kan tydligt se det från den ökade mängden kvinnliga författare under romantiken och realismen, vilka kontrollerade slutet av 1700-talet fram till slutet av 1800-talet. Det var ändå dock först på 1900-talet när kvinnor började få rösträtt som man alls kunde börja tala om ett jämställt samhälle. Det att Jane Austen kan sägas vara feminist betydde på den tiden att hon tyckte att en del kvinnor kunde vara lika intelligenta som en del män, och att kvinnor borde ha rätt att få påverka mer i sina äktenskap. En kvinna fick i princip neka till ett frieri men det var väldigt sällsynt.

Austen speglar sina egna tankar i huvudpersonen Elizabeths karaktär. För att vara en kvinna under den tiden som boken är skriven på är Elizabeth väldigt intelligent, vilket jag redan påpekade i ett tidigare blogginlägg. Dessutom vill hon inte gifta sig bara för att rädda sin framtid utan hon vill gifta sig av kärlek och i en stark tro i att hon kunde vara lycklig i äktenskapet. Elizabeth säger två gånger nej till frieri, vilket varje gång sätter henne i stor risk att bli utan make. Men hon tar risken. För att jämföra kan vi ta Elizabeths väninna Charlotte som exempel. Hon gifter sig efter att ha känt en man, samma som Elizabeth tre dagar tidigare hade vägrat att gifta sig med, i endast ett par dagar. Hon beskriver honom som "varken klok eller trevlig, det var tråkigt att umgås med honom, och hans känslor för henne måste bara vara inbillade", men hon är nöjd eftersom hon når målet i livet, att bli gift.

Allt som har med giftermålet att göra är en sak som avviker markant från idag. Det enda sättet att klara sig i livet som är kvinna är att gifta sig och skapa familj. En ensam kvinna är alltid under den närmaste manliga släktingens förmyndarskap. "Hennes mål med livet var att få sina döttrar gifta; hennes glädjeämnen var visiter och skvaller" sägs om mrs Bennet, som är Elizabeths mamma. Det låter lite konstigt; när man är ung önskar man inget hellre än att bli gift, och när man blir gift skaffar man barn och hoppas att de ska bli gifta. Det är ingen skillnad om flickorna är kära i männen, bara dom gifter sig, helst med en förmögnare man. Man förväntar sig inte att en kvinna ska kunna försörja sig själv, utan hennes pappa betalar ofta ett engångsbelopp till den blivande mannen, så att han skall ta hand om dottern.

En annan sak som jag reagerar på är det att kvinnorna, eller låt oss säga flickorna, är väldigt unga när de gifter sig. Den yngsta dottern i familjen Bennet gifter sig då hon bara är 16 år gammal. Också Elizabeth och Jane är endast 22 och 23 då de gifter sig och då tycker ändå deras syster att hon inte skulle vilja vara ogift i deras ålder. Dessutom står det i boken att Charlotte, som är 27, är i den åldern att det nästan börjar bli för sent. Jag tror att det delvis beror på det att männsikorna inte lever lika länge, men också på att de inte studerar lika länge som vi. Vi kan bli färdigexaminerade då vi är närmare trettio, men i boken går flickorna inte ens i skola. Då blir de snabbt "färdigtskolade" och vuxna. Männen är däremot äldre; Elizabeths man mr Darcy är sex år äldre än hon och den yngsta systern Bennets man är ungefär i samma ålder, eftersom de båda männen är barndomsvänner.

När Elizabeth går 3 miles anser alla att det är väldigt opassande för en kvinna. När hon kommer fram ser kvinnorna i huset ner på henne och kritiserar henne när hon inte mera är på höravstånd. Detta verkar vara väldigt typiskt för kvinnorna under den här tiden. De bland annat säger att hennes kjol är lerig sex tum upp. Detta tyder på att de inte tycker att kvinnor borde gå ute då de är lerigt, men också på det, att kvinnor hade lång kjol på sig. Från deras diskussion framgår även att de flesta kvinnorna tyckte att det inte var något konstigt att de inte var jämställda med männen. Att det var okej att en man gick ute då det var lerigt men att en kvinna inte fick göra det. Dessutom tycker Mrs Bennet att det är närmast oacceplatbelt att Elizabeth försöker vara jämn med männen bland annat vad gäller konversation. Detta är också ett tecken på att de flesta kvinnor accepterade sin ställning och inte ville ändra på hur det var.

Det jag ändå betraktar som den allra största skillnaden mellan män och kvinnor är det som kallas fideikommiss. Det innebär att endast en arvinge från svärdssidan, dvs en pojke, kan ärva godset. Familjen Bennet befinner sig i den situationen, och eftersom mr Bennet inte har någon son, övergår gården till en annan manlig släkting då han dör. Släktingen detta gäller är väldigt trevlig och tänker att han kunde göra en tjänst till familjen genom att gifta sig med en av döttrarna, vilket han sist och slutligen inte gör. Här kommer igen tanken om att man inte måste älska personen man gifter sig med, utan skälen kan vara allt från att bli rik till att göra en tjänst.

Boken är förutom underhållande också samhällskritisk. Austen kritiserar samhällets dåtida värderingar gällande kvinnor. Hon vill förmedla att kvinnor måste våga stå för sig själv och inte låta sig bli i skuggan av männen. Då får de, som Elizabeth i boken, en bättre framtid och ett bättre liv. Än idag diskuterar vi vad som är kvinnligt och manligt och försöker kämpa för ett ännu jämställdare samhälle, utan normer för män och kvinnor. Då är det fint att se hur mycket det har gått framåt från 200 år tillbaka i tiden.

Blogginlägg 5: Tema 1:Klassamhället

Stolthet och fördom utspelar sig troligen i början av 1800- talet, även om tiden inte direkt angivs i boken. Man får den uppfattningen av många skäl, men hur klassamhället beskrivs i boken är en av orsakerna till det. Huvudpersonen Elisabeth Bennet och hennes familj verkar höra till överklassen eller iallafall till övre medelkassen, men de bor på landsbygden vilket inte riktigt kan jämföras med att bo i staden enligt värderingarna i boken och på den tiden.

I boken spelar det stor roll till vilken klass i samhället man hör. Det är en sak som berättar mycket om individen och hur hon eller han får bete sig. Som det bra syns i citatet: "De såg ganska bra ut, hade fått sin utbildning på en av de första flickskolorna i London, ägde en förmögenhet på tjugotusen pund, hade för vana att göra av med mer än de borde och att umgås med förnäma människor och var således i alla avseenden berättigade att tänka högt om sig själva och se ner på andra. De kom från en ansädd släkt i norra England, ett förhållande som de var mer benägna att att hålla i minnet än att deras brors och deras egen förmögenhet hade förvärvats genom affärsverkamhet". Människor som är rika och kommer från en bra släkt får vara lite otrevligare och högmodiga, medan de som är fattigare inte får det. Överklassen ordnar också baler, där de träffar andra som hör till samma klass. Där dansar, pratar, spelar musik och värderar de andra gästerna. En viktig värdering är hur förmögen personen är. Också om man inte pratar eller dansar kan man anses som en riktigt otrevlig person. Överklassen beter sig också på ett visst sätt. De ska prata hövligt och artigt. Det är också viktigt för kvinnorna att bli gifta med förmögna män, vilket boken ganska mycket handlar om. Alla överklassfamiljerna äger gods, som de vill att besökarna ska beundra.

I dagens samhällen är klassamhället inte mera så aktuellt. Iallafall i många länder som i t.ex. Finland och Sverige betyder inte klassen eller hur mycket pengar man har nästan någonting. Man får ändå gå i den statliga skolan och har möjligheter att få ett bra jobb. I några andra länder kan de olika klasserna i någon mån finnas kvar. T.ex i USA måste man betala för att gå på en bra skola och få hälsovård. Kostnaderna kan vara riktigt höga och kan orsaka stora problem för de fattiga. Om man inte som liten får gå i en bra skola kan det vara mycket svårare att senare i livet få jobb. Då kan man ofta inte byta klass till det rikare, och man blir kvar i fattigdomen. Det finns tyvärr kvar lite av samma klassprinciper som förr i tiden i några länder än i dag, men inte på "papprerna".

Blogginlägg 4: Protagonisten

Huvudpersonen i boken är 22-åriga Elizabeth Benneth och hon sticker tydligt ut jämfört med sina systrar och andra kvinnor. Alla andra flickor eller unga kvinnor bryr sig mest om sitt utseende och att bete sig som en fin dam bör. Elizabeth verkar också utåt relativt lika men när man kommer in i hennes hjärna märker man att hon är väldigt intelligent och uppmärksam till sin omgivning. Elizabeth har fyra systrar, tre yngre och en äldre. Hon är god vän med sin storasyster Jane, som hon också berättar alla dagens händelser och hemligheter till. Hennes mammas enda mål i livet är att få sina döttrar gifta. Mr Benneth däremot uppskattar Elizabeths intelligens, som han anser fattas från de övriga döttrarna. Han tycker att man inte kan föra en högklassig diskussion med någon annan i familjen.

Elizabeth verkar vara ganska välbildad för att vara en kvinna under slutet av 1700-talet. Hon kan delta i diskussioner närmast likvärdigt med männen. Hon skallrar inte på samma sätt som många unga kvinnor utan pratar bara då hon har något att säga. Enligt min åsikt är hon väldigt ordklipsk och vet alltid vad hon skall svara. Det händer aldrig till henne att hon skulle bli förvirrad och ordtom. I allmänhet är alla diskussioner väldigt sakliga och artiga. Det beror nog på det att de hör till den högre samhällsklassen. Eftersom hon bara pratar då hon har nåt att säga är hon inte så speciellt pratsam förutom när hon pratar med Jane.

Elizabeth, Lizzy eller Eliza, som hon också kallas, går en dag tre mile för att träffa sin syster Jane, som är sjuk. Tre mile är inte mer än fem kilometer, alltså inte alls en omöjlig sträcka,men under den tiden var det väldigt långt för en kvinna att gå. Henne syster säger att "alla känslomässiga impulser bör styras av förnuftet, och enligt min åsikt bör kroppsanstränging alltid stå i rimligt förhållande till som är nödvändigt" när Elizabeth säger att hon tänker gå och hälsa på Jane. Också andra meddlemmarna i hennes familj försöker uppmuntra henne att inte gå men hon går åndå. Det tyder på stark egen vilja och envishet, men också kärlek till systern.

Elizabeth är väldigt uppmärksam på sin omgivning och försöker komma underfund med andra personers personligheter. Hon lyckas ändå inte speciellt bra eftersom hon bara lyckas se den allra yttersta personligheten. Hon blir lätt vilseledd av mr Wickhams godhet och charm när jag som läsare kan ana någonting mer ohederligt i hans karaktär. Däremot skådar hon inte mr Darcys mjuka inre under hans hårda yttre. Hon blir starkt påverkad av mr Wickhams negativa åsikter om mr Darcy så att hon inte ser de positiva sidorna i den sistnämnde. Som exempel då han bjuder upp henne flera gånger för att dansa vägrar hon trots hans artighet och vänlighet.

Hon uppmärksammar också detaljer som andra inte ser. När mr Darcy och mr Wickham träffar på gatan är de artiga gentemot varandra men Elizabeth ser blicken av starkt hat de ger varandra. Hon frågar inte heller saker rakt ut utan frågar eller kommenterar så att personen själv skulle ta fram det hon vill höra. I en scen där Elizabeth pratar med mr Darcy kommer det här tydligt fram. "Då frågade han om hon och hennes systrar ofta brukade promenera till Meryton. Hon svarade ja och kunde sedan inte motstå frestelsen utan fortsatte:
- När vi stötte ihop med er där häromdagen hade vi precis gjort en ny bekantskap.
Effekten var ögonblicklig."  Istället för att rakt fråga väntar hon att han skall säga någonting, så att hon kunde haka på och kommentera. Hon kommenterar så att han nästan är illa tvungen att berätta mer om hans och mr Wickhams förhållande, vilket han också gör.

Jag ser inte någon större förändring i protagonistens karaktär under bokens gång så här långt. Hennes tankar om deras grannar inklusive mr Darcy ändras vartefter hon lär känna dem. Hon tycker mer och mer illa om mr Darcy vartefter hon lär känna honom bättre, när mr Darcy däremot tycker mer och mer om henne när berättelsen skrider framåt. Som personlighet har Elizabeth ändå inte ändrats. Fastän hon är mer lik männen än sina systrar och andra kvinnor är hon ändå en värdig, vacker kvinna, som iallafall en majoritet av gångerna beter sig som en kvinna på 1700 och 1800-talen bör.

Här en en bild på Elizabeth i en ganska ny filmatisering. Den visar bra hennes bestämdhet, beslutsamhet och egen vilja. Man ser också att det sker någon slags tankearbete i hennes hjärna.

Blogginlägg 2: Verkets tidsperiod

Stolthet och fördom utspelar sig under romantiken men har också inslag av realistisk stil. Romantiken varade från slutet av 1700-talet till mitten på 1800-talet. Realismen började däremot först på 1830-talet. Boken är på så vis före sin tid, eftersom den också kan räknas som en bok som hör till den realistiska epoken.

Böcker under romantiken handlar ofta om kärlek och familjen. Synen på livet var drömmande och man trodde på själen. Under romantiken betonades känslorna och att "följa sitt hjärta". Boken är en kärlekshistoria och därför hör den till romantiken.

Efter romantiken kom tidsepoken som kallas realism. Där ville författarna skriva om vanliga människors liv, och inte om fantasier eller drömmar som man skrev om under romantiken. Författarna skrev ändå inte bara om saker som hade hänt i verkligheten, utan om vad som skulle bra ha kunnat hända och om hur de flesta människor på den tiden hade det.

- Isabella och Teresa